Fågelungar i nöd

Idag har jag gjort en god gärning =) Men jag ska ta det hela från början.

När Johan och jag flyttade in här i vårt hus så satt det en söt liten fågelholk på förrådsväggen, mest till prynad trodde vi. Men nu i sommar flyttade det in ett par flugsnappare i den, vi har hört ungarna pipa när föräldrarna kommit med näbbarna fulla med mat. De har matat sin barn så flitigt även om vi varit ute i trädgården.
Igår hörde jag ett fasligt liv på några skator och rusade ut för att se så de inte var och försökte ta "våra" små fågelbarn, men allt såg lugnt ut. Senare på kvällen satt vi ute och grillade och fågelungarna väsnades som sjutton i holken, konstigt nog dök ingen av föräldrarna upp med mat till dom. De skrek och skrek och hoppade upp mot hålet i holken. Vi satt länge och spanade för att se om någon av föräldrarna anlände. Men inte, hur dags går fåglar och lägger sig? Hmm, det var bara att avvakta tills morgonen och se om det blivit någon förändring då. Usch jag hade svårt att gå och lägga mig och sova, tänk om småttingarna inte överlevde natten.

Jag som vanligtvis är extrem morgontrött var uppe kl. 05.15, det ni! Jag intog spaningsplatsen i köksfönstret för att se om det kom någon fågelförälder med mat. Ingen dök upp och ungarna skrek hungrigt. Så vad gör Lotta? Jodå ut i nattlinnet, fram med en stege, utrustad med en spruta med i/d kattmat försökte jag kika in i holken och mata ungarna. Men tji fick jag, så fort jag gläntade på taket så blev de knäpptysta och tryckte - de körde metoden "om vi är helt stilla så syns vi inte". Vad skulle jag göra? På med datorn och googla på upphittade fågelungar. Hittade till sidan för KFV, Katastrofhjälp -fågel och vilt. Där fanns information hur man går till väga när man misstänker att fågelungar blivit övergivna.

" Misstänks en fågelunge eller fågelkull vara övergiven skall den övervakas på håll - långt håll - och under många timmar för att konstatera att den inte matas. Har du inte tid, så betrakta den inte som övergiven." Ok, det hade jag ju gjort, hittade en kontaktperson på Öland och skickade ett sms med förfrågan om vad vi kunde göra.

Efter det kröp jag ner i sängen till de två sömntutorna, Elvis och Johan, som inte vaknat av att jag varit uppe.

När Johan stiger upp några timmar senare, ropar han på mig, hjälp - några av ungarna hade hoppat ner från holken och satt utanför katternas rastgård. Som tur var så var de små helt ovetande om den intresserade kattskocken på andra sidan nätet.

Vi tog beslutet att lyfta ner fågelholken, fångade in de små och stoppa tillbaka dem i den. Nytt matningsförsök och nu var de med på noterna! Fem stora munnar gapade efter sprutan med kattmat, efter frukosten blev de lugna och somnade. Holken placerades i en transportbox i säkert förvar för katter och skator.

Men nu fick vi andra bekymmer; hur ofta ska en fågelunge ha mat? Kan man mata dem för mycket? Och framför allt hur länge skulle vi ta hand om dem innan de kunde släppas fria? Vi vet ju också att man som privatperson inte får ta hand om vilda djur men här kändes det som om det inte fanns något att välja på.

Några telefonsamtal senare fick jag tag på en annan medlem i KFV på Öland, som tur var ville han ta emot de fem små gullungarna. Så det blev en liten utflykt till Mörbylånga där ungarna överlämnades i trygga och erfarna händer.

Det var dagens goda gärning det =)

Förhoppningsvis får vi ett nytt par med flugsnappare som häckar i holken nästa sommar.